Hälleflundra, torsk och sej är bara några av de arter du kan fånga här, alla kräver sin egen taktik för att bli lurade till att hugga. Se till att din utrustning är redo för uppgiften och underskatta inte kraften hos dessa fiskar. Och kom ihåg – håll hårt i spöet!

Ön Sørøya i Norge är nästan så långt norrut du kan åka utan att lämna civilisationen bakom dig helt. Det är landets fjärde största ö och saknar broförbindelse, hit tar du dig med flyg eller färja. Ön är karg och täckt med steniga klippor och vackra fjordar. På Sørøya kretsar allt kring fisket.

Jag reser tillsammans med Jeanett Bersås, en erfaren havsfiskare, men hon har hittills inte fångat en riktigt stor hälleflundra. Detsamma gäller för mig, så vårt gemensamma mål blir att fånga en av dessa monsterfiskar under vår vecka på Sørøya. Vi möter upp Daniel Eriksson från Camp Halibut på den lilla flygplatsen i Hasvik på den sydvästra delen av ön. Efter en kort men otroligt fin biltur, är vi framme vid campen som ligger i relativt skyddat läge i en stor fjord. Campen består av ett stort hus med gemensamt allrum, kök och matsal. Rummen delas av 2-3 personer och har toalett och dusch. Några meter från yttedörren ligger bryggan med campens tre aluminiumbåtar som är riktigt stabila och trygga att fiska ifrån. Första kvällen får vi all information vi behöver från Daniel och hans kollega Alexander Strid. Vi får lära oss vilka knutar vi ska använda och hur vi riggar jiggarna med stingerkrok. Ungefär en spölängd från betet ska det alltid sitta en tafs i nylonlina eller fluorocarbon då den tål mycket mer nötning än flätlinan. Viktigt också att knuten som du använder för att skarva ihop linorna inte blir för stor så den fastnar i spöringarna. Och det viktigaste, kolla att utrustningen är i toppskick och att linan håller måttet. Man kan komma undan med mycket så länge man fångar mindre fisk men när drömhälleflundran tar betet gäller det att allt håller och det inte finns några svaga länkar.

Efter en noggrann titt på väderprognosen bestämmer vi oss för att lägga första dagen på ett område norr om ön där det ska finnas bra med hälleflundra på vatten mellan 10-30 meter och stora områden med sandbotten. Det är viktigt att hålla koll på tidvattnet, bäst fiske är det ofta precis innan och efter att vattnet är som högst eller lägst. Då är strömmarna som starkast och bytesfisken rör på sig. Det gör det också enklare att få till bra drifter och fiska av större områden. Daniel visar oss hur vi ska göra – släpp ned betet till botten, veva upp några meter och fiska med små rörelser. Veva upp den högre då och då för att fiska högre upp i vattnet. Vi fiskar med Berkley Power Herring och Sandeel i de största modellerna. Vi har hela tiden även ett mete med betesfisk i vattnet, en sej på ca 1,5 kg, många gånger är det här den mest effektiva metoden.

Efter en händelsefattig start hör vi på radion att killarna i den andra guidebåten har krokat något riktigt stort! Vi åker närmare för att kolla, de två gästerna och Alexander turas om att fighta fisken som knappt rör sig från botten. När de äntligen lyckats pumpa upp den nära ytan gör den en tvärvändning och simmar hela vägen ner till botten igen. Till slut, efter ett riktigt teamwork, ligger fisken vid sidan om båten. Den mäter 195 cm och uppskattas väga nästan 100 kg!

Inspirerade av den stora fisken fortsätter vi att fiska och Daniel känner att någonting nafsar på hans betesfisk. Nyckeln här är att inte göra mothugg för snabbt. Vänta tills du verkligen känner fiskens tyngd och gör det rejälaste mothugg du någonsin kan tänka dig, för att kroka fisken. Trots sin storlek är hälleflundran ökänd för att bara nafsa i betet och ta det väldigt försiktigt. Tekniken funkar och Daniel drillar dagens första fisk. Slammer IV-rullen står pall utan problem och efter en kort men hård fight landar vi en fisk på 120 cm!

Från ingenstans kommer en vägg av dimma in över oss och vi kan bara se några meter framför oss, samtidigt som vågorna blir större och större. Men vi kämpar på och efter en stund krokar jag min första hälleflundra på min Power Herring-jigg. Det blir en riktigt kul drill och balansen sätts på prov i vågorna. Efter några härliga rusningar och rullskrik säkrar Daniel fisken med den stora landningskroken, det säkraste sättet att ta en hälleflundra. Vi lyfter upp fisken i båten med en vågsäck för att fisken inte ska ta skada. Fisken mäter 134 cm och jag är supernöjd. Dimma, stora vågsvall och att knyta på en ny tafs visar sig vara en dålig kombination, jag har aldrig varit sjösjuk förut och trodde inte att jag kunde bli det, men det kommer snabbt när man minst anar det. Nästa gång tar jag med sjösjukepiller. Vi rundar av dagen med några mindre fiskar innan vi åker tillbaka till campen.

Sørøya är inte bara ett bra ställe för att fånga hälleflundra, här finns goda bestånd av flera fiskarter. Torsk finns i både mängder och i bra storlek, speciellt på våren när skrei-torsken migrerar från Barents hav. Då är torsk över 40 inte helt omöjligt. Det finns även sej, långa, havskatt, rödspätta och flera andra arter att satsa på.

Jeanette väntar fortfarande på sin första stora hälleflundra och vi bestämmer oss för att lägga en dag i en stor fjord som är skyddad mot de värsta vindarna. I fjorden finns grunda vikar med så kallad leopardbotten, perfekt tillhåll för tobis som är en av hälleflundrans favoritsnack. Utanför vikarna blir det djupare och stora stim av småsej patrullerar området. Det tar inte många minuter förrän Jeanett har fisk på och det känns nästan som vi har kontakt med fisk hela tiden. Medan jag drillar en mindre fisk ropar Jeanett att hon har något tyngre på, Daniel krokar snabbt loss min fisk och gör sig redo att landa Jeanetts. Efter 10 minuters fight får Jeanett upp sin största fisk någonsin – en hälleflundra på 153 cm! En stund senare slår hon till igen och tar en på 159 cm och uppskattad vikt på 56 kg! Båda fiskarna högg på en Power Herring.

Vi fyller på våra mat- och snacksförråd på en av butikerna på ön, det finns faktiskt flera matbutiker med bra utbud. Självklart består veckans meny till största delen av fisk som vi fångar men det är viktigt att ha med sig mycket snacks och dricka i båten när man är ute hela dagarna. Vi passar även på att köpa varma sockor, även om vi är här i juli har det visat sig att det kan bli riktigt kallt ute på havet. Sista dagen ser vädret lovande ut, vilket betyder att vi kan åka långt ut till de bästa platserna. Storskalltaren är ett område ungefär 90 minuters båtfärd från campen. Det har allt man kan önska sig av en fiskeplats i havet, rätt strömmar, strukturer och mycket bytesfisk. Dessutom är trycket från yrkesfiskare lågt. Vi bestämmer oss för att åka ut på eftermiddagen och fiska hela natten under ljuset från midnattssolen.

På plats hittar vi direkt huggvillig torsk och flera fina fiskar men inte riktigt vad vi är på jakt efter. Daniel och Jeanett riggar varsin stor betesfisk för att undvika de mindre torskarna medan jag envisas med att fortsätta fiska med jigg, i hopp om att ändå lyckas lura en stor torsk. Vi ser ett stort stim med sej på ekolodet och riggar Power Sandeels på våra haspelspön. Sej älskar fart och det är här haspelutrustningen är som allra bäst. Vi släpper ned jiggen till botten och vevar så snabbt vi kan och är beredda på hårda hugg! Det här är ett riktigt kul sätt att fiska och sejen är en riktigt bra fighter för sin storlek.

Efter vad som känns som hundra landade och tillbakasläppta torskar krokar jag äntligen något tyngre, klockan är två på morgonen och jag är helt slut i armar, rygg och skalle. Men upp kommer till efter en stund en torsk på 20 kg, riktigt fin för en sommarfisk. Nytt personbästa för mig och mitt slit med jiggen betalade sig till slut. Storskalltaren är verkligen en häftig plats och värd den långa båtturen dit.

På vägen hem till campen spanar vi in en grupp delfiner som hoppar i ytan – ännu en fantastisk upplevelse i Nordnorge. Vi kommer säkerligen att återvända och förhoppningsvis fånga ännu större fiskar, en två meter lång hälleflundra känns helt plötsligt inte helt omöjligt längre. Allt kan hända på Sørøya.

För mer info om fiskeresor till Sørøya kan ni kontakta Daniel och Alexander på Camp Halibut: https://camphalibut.com/

Multi:

Penn Fathom LD 15/25

Penn Carnage Halibuster 30lb/50lb

Penn Squall II LW 20

Penn Regiment III Pro Boat 20-30lb

Berkley Whiplash 8 Braid, 104 lb

Berkley Trilene Big Game leader 1,09 mm

Haspel:

Penn Slammer IV 5500/6500

Penn Regiment III Spin & Pilk

Penn Battalion Jigging

Berkley X9 Braid 0,30 mm

Berkley Trilene Big Game leader 1,09 mm

Beten:

Berkley Power Herring

Berkley Power Sandeel